Olika drönarprojekt
Nedan finns en lista med projekt som äger rum på EU-nivå, i Norden, och i Sverige.
Innehållsförteckning
- AMU-LED projektet
- SAFIR-Med projektet
- CORUS-XUAM projektet
- AiRMOUR projektet
- GOF 2.0 Integrated Urban Airspace projektet
- Uspace4UAM projektet
- BUBBLES projektet
- DACUS projektet
- Metropolis 2 projektet
- U-space separation in Europe (USEPE) projektet
- Drönarprojekt i region Jämtland Härjedalen
- Drönarprojektet Colibri
- Drones Against Tsetse projektet
- Drönarprojektet Flying Forward 2020
- Drönarprojektet DROLO
- FAUVE projektet: Finnish UAV Ecosystem
- VED projektet
- Dronemaster Finland
- Drönarprojektet AURORA: Safe Urban Air Mobility For European Citizens
- Drönarprojektet ASSURED UAM
- AW drones projektet
- Drones 4 Safety projektet
- Drönarprojektet Labyrinth
- Drönarprojektet RESIST
- Västra Götalands drönarprojekt
- CITYAM
AMU-LED projektet
AMU-LED står för Air Mobility Urban – Large Experimental Demonstrations. Det är ett drönarprojekt för att testa hur man kan använda UAM (urban air mobility) på säkra sätt.
AMU-LED har två syften: För det första, att säkerställa att UAM inte skapar hinder för annan lufttrafik. Projektet kommer alltså att utforska vilka U-space tjänster som samhället behöver för att koordinera mellan drönare, den bemannade lufttrafiken, och flygtrafikledningen. För det andra, att göra drönaroperationerna i sig säkrare genom att utforska hur UAV:s (unmanned aerial vehicle) kan flyga och navigera säkert i komplexa miljöer
Det första steget i projektet är att intressenter inom drönarindustrin föreslår olika användningar för drönare, exempelvis tjänster för flygande taxis, applikationer inom räddningstjänsten, och varutransporter. Sedan sker demonstrationer av dessa användningsområden inom ett så kallat U-space. Slutligen utvärderar man användningsområdenas säkerhet, hållbarhet, och mottagandet från allmänheten.
När projektet är slut kommer det ha visat vilka UAM operationer som passar på olika typer av platser. Projektet kommer även bidra till en ökad förståelse om hur UAS (unmanned aerial systems) bör se ut. Testen sker i Storbritannien, Spanien, och Nederländerna.
Följande intressenter är deltar i AMU-LED: NTT Data, Netherlands Aerospace Center (NLR), Boeing, Jeppesen, Galician institute of Technology, Enaire, tecnalia, Ineco, Anra technologies, Cranfield university, catec (advanced center for aerospace technologies, Airbus, Ehang, AirHub, Space 53, och Altitude Angel.
Ta reda på mer om AMU-LED projektet.
SAFIR-Med projektet
År 2050 tror man att över 70% av världens befolkning kommer leva i städer. Därför har städer en avgörande roll i hur man använder det urbana luftrummet, och många platser skapar man just nu reglerna för hur framtidens UAM ska se ut. Ju tidigare städer bekantar sig med UAM teknologi ju fortare kan dem börja använda teknologin till deras fördel.
SAFIR-Med projektet var ett drönarprojekt som skulle demonstrera hur Urban Air Mobility kan bli hållbart, säkert, socialt accepterat, och gynnsamt inom EUs sjukvård. Projektet arbetade med att göra städer medvetna om deras roll i hanteringen av U-space och uppmärksamma ny UAM teknologi som finns tillgänglig och kan göra nytta för deras invånare.
Projektets vision var att förfina den existerande u-space arkitekturen och föreslå procedurer och mekanismer för samspelet mellan flygtrafikledningen och U-space tjänstegivare.
Projektets demonstrationer ägde rum i Antwerpen, Aachen, och Maastricht. Med dessa demonstrationer ville SAFIR-Med visa att de hade uppnått deras fem objektiv: För det första, att hjälpa städer att förstå deras roll i UAS världen och ta deras första steg in i den. För det andra, att förbättra infrastruktur som bidrar till säkra transporter. För det tredje, att säkerställa att infrastrukturen är hållbar för samhället och miljön. Vidare ska projektet demonstrera nya sätt att använda UAM. Och slutligen, att sprida lärdomarna som kommer genom projektet.
Följande intressenter deltog i SAFIR-Med: HELICUS, future needs, skeyes, UNIFLY, AgentFly Technologies, HELLENIC U-SPACE INSTITUTE, skeydrone, Droniq, NSX, INVOLI, RWTH Aachen University, FlyXdrive, Delft University of technology, HyFly, Sabca, EHang, och staden Aachen.
Ta reda på mer om SAFIR-Med projektet.
CORUS-XUAM projektet
CORUS-XUAM är ett två år långt drönarprojekt. Likt många andra drönarprojekt har CORUS-XUAM storskaliga demonstrationer av Urban Air Mobility koncept över hela Europa. Katla Aero är en svensk tillverkare av drönare som deltar i projektet. 2022 höll CORUS-XUAM en demonstration med drönaren Katla 3 i Linköping och Norrköping. Projektet kommer demonstrera hur U-space tjänster och lösningar kan stödja integrerade UAM operationer. Dessa tjänster ska tillåta eVTOL farkoster (electric vertical take-off and landing vehicles), system för obemannade luftburna farkoster (UAS), och annan flygtrafik (både bemannad och obemannad) att fungera säkert, hållbart, och effektivt i ett kontrollerat och helt integrerat luftrum. Samtidigt ska de inte påverka existerande flygtrafik som är kontrollerat av flygtrafikledningen.
Projektet kommer börja med att uppdatera U-space konceptet för att adressera integrationen av UAM/UAS operationer i luftrummet, och identifiera nya U3/U4 tjänster. Därefter följer sex demonstrationer i Belgien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien, Italien, Spanien, och Sverige. Aktörerna som skapade CORUS U-space konceptet år 2019 påbörjade CORUS-XUAM. Projektet är koordinerat av EUROCONTROL Innovation Hub, och ytterligare experter inom UAM har tillkommit sedan det tidigare projektet, bland annat partners från ledande forskningsteam inom ATM (air traffic control), UAS, och UAM industrierna. Projektet är en del av den Europeiska Unionens SEASAR joint undertaking Horizon 2020 programmet.
Följande intressenter deltog i CORUS-XUAM: Eurocontrol, Enav, Hemav, hologarde, Independent Business Group, Indra, Luftfartsverket, Linköpings Universitet, M3 Systems, Nais Solutions, Nats, Pipistrel, Sabca, Skeydrone, Unifly, Universita Politècnica de Catalunya, Volocopter, Groupe ADP, Aopa, Aslogic, Crida, Droniq, D-flight, Deutsche Flugsicherung, Frankrikes flygtrafikledning, Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt, Distretto Tecnologico Aerospaziale, Ehang, och Enaire.
Ta reda på mer om CORUS-XUAM projektet.
AiRMOUR projektet
AiRMOUR:s slogan är: ”Opening up the skies for medical emergency drones.” Det EU-finansierade drönarprojektet AiRMOUR fokuserar på att utveckla och testa nya koncept och lösningar för att göra Urban Air Mobility inom sjukvården säkert, tyst, och miljövänligt. Samtidigt måste sjukvårdstjänsterna vara tillgängliga, billiga, och allmänt accepterade. AiRMOUR projektet utvecklar förståelsen för vad städer, operatörer, lagstiftare, forskare och företag behöver göra för att Urban Air Mobility ska fungera inom sjukvården. Projektet kommer att testa drönare, både med och utan passagerare, i verkliga scenarion under 2023.
Det här är ett drönarprojekt som adresserar en av de viktigaste delarna av UAM, nämligen akutsjukvården. Test av UAV:s för sjukvårdare och medicinsk utrustning kommer att ske i verklighetsliknande demonstrationer i Stavanger (Norge), Helsinki (Finland), regionen Nord-Hessen (Tyskland) och genom en simulation i Luxemburg. Dessa ska användas för att skapa tre saker: För det första, en UAM guidebok för UAM-intressenter. För det andra, UAM GIS verktyg för stadsplanering. Och slutligen, UAM träningar och kurser.
Med dessa hjälpmedel kommer städer i Europa kunna etablera sina egna UAM system. Dessutom kommer AiRMOUR projektet att accelerera lagstiftning, planering, och investering i Urban Air Mobility.
Vilka deltar i projektet?
Inom AiRMOUR samarbetar 13 deltagare, exempelvis forskningsinstitutioner, luftfartsmyndigheter, städer, UAM operatörer och organisationer som utför medicinska tjänster. Dessutom kommer AiRMOUR ha 10 replikationsstäder och en internationell rådgivande nämnd med stöd från exempelvis NASA och EASA.
Drönarprojektet löper över tre år och startade den första januari 2021. Det har fått 6 miljoner Euro i finansiering från EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram.
Följande intressenter deltar som partners i AiRMOUR: VTT Technical Research Center of Finland, Stavanger, EHang Scandinavia AS (Norge), Forum Virium Helsinki Oy, Hoschschule Kempten, Linköpings Universitet, LuxMobility S.A.R.L., NORCE Norwegian Research Centre AS, Regionalmanagement Nordhessen GmbH, Robots Expert Oy, Luftfartsverket, Trafikverket, och University Medical Center Groningen.
Dessa är projektets replicationsstäder: Tartu (Estland), Kempten (Tyskland), Gdansk (Polen), Riga (Litauen), Östersund, Uddevalla, Budapest (Ungern), Manchester (Storbritannien), Lamia (Grekland), Toulouse (Frankrike, Stockholm, och Dubai (Förenade Arab Emiraten).
Ta reda på mer om AiRMOUR projektet.
GOF 2.0 Integrated Urban Airspace projektet
Framtidens transporter sträcker sig till den tredje dimensionen: luftrummet. Detta kommer att förändra vår syn på transporter. På grund av drönarmarknadens snabba tillväxt, ökar behovet av teknologier och ramverk för deras samexistens med bemannade luftfarkoster.
GOF 2.0 Integrated Urban Airspace är ett drönarprojekt vars mål är att väva samman UAV:s med konventionella bemannade luftfartyg så att de kan samexistera säkert. GOF står för Gulf of Finland, där projektet tog plats. I projektet deltar 15 intressenter med stöd och finansiering från EU.
GOF 2.0 bygger på ett tidigare drönarprojekt, GOF U-space. Detta projekt uppnådde säker integration av UAV:s under sommaren 2019. I GOF 2.0 bygger man vidare på resultat genom att kombinera olika typer av UAV:s och bemannade luftfarkoster i en urban miljö med existerande flygtrafikledning och U-space tjänster.
Varför startades GOF 2.0?
Tidigare projekt har visat att det finns behov av att bygga en infrastruktur för U-space som utgår från gemensamma standarder, så att området kan växa. Dessutom är det viktigt med en öppen UAM marknad som tillåter delning av säkerhetsinformation.
Drönarprojektet är viktigt för göra drönarmarknaden kostnadseffektiv och rättvis. Projektet kommer att leverera de tekniska komponenter som man behöver för att flyga autonoma och fjärrstyrda drönare utom synhåll (Beyond Visual Line of Sight: BVLOS) i luftrum som de delar med andra luftfarkoster.
Ett konsortium bestående av forskningspartners och komerciella partners från drönar- och luftfartsindustrin driver GOF 2.0. Dessa kommer använda sina expertiser och teknologier för att ge alla användare av luftrummet rättvis men också effektiv tillgång till det gemensamma luftrummet. GOF 2.0 är ett av flera projekt som SESAR Joint Undertaking sköter och som är fokuserade på U-space, Europakommissionens initiativ för drönarluftrummet.
Följande intressenter deltar i GOF 2.0: Estonian Air Navigation Services,Airbus Urban Mobility, Aviamaps, CAFA Tech, Dimetor, droneradar.eu, Ehang, Fintraffic, Frequentis, Poznan Supercomputing and Networking Center (PSNC), Polish Air Navigation Services Agency (PANSA), Robots Expert, Threod Systems, Unmanned Life, Vaisala, Luftfartsverket, LMT, och Naviair.
Ta reda på mer om GOF 2.0 Integrated Urban Airspace projektet.
Uspace4UAM projektet
I projektet Uspace4UAM samarbetar olika aktörer, exempelvis städer, universitet, drönartillverkare, och luftfartsverk, för att undersöka hur UAM marknaden bör regleras. Ta reda på mer om Uspace4UAM projektet.
BUBBLES projektet
Teknologin, procedurerna, och träningen som man har utvecklat för den bemannade luftfarten har resulterat i att olyckor och incidenter är extremt ovanliga. Men till skillnad från den bemannade luftfarten är teknologin, procedurerna, och träningen för den obemannade luftfarten under utveckling. Dessa måste bli bättre. Projektet BUBBLES är ett steg framåt i detta.
BUBBLES är ett forskningsprojekt med fokus på att skapa och testa teknik som gör att UAV:s inte kolliderar med varandra, omgivningen eller med bemannade luftfarkoster.
BUBBLES övergripande mål är att formulera och testa ett koncept för separationshantering i U-space, definiera dess beståndsdelar och förklara hur de ska hanteras och arbeta tillsammans.
För att göra det kommer projektdeltagarna att utveckla artificiell intelligens för att räkna ut kollisionsrisken för drönare och därefter räkna ut minimumavståndet mellan drönare, så kallade ”bubblor” för olika användningsområden.
Följande intressenter deltar i BUBBLES: Universitat Politècnia de Valéncia, Universidade de Coimbra, Sapienza Università di Roma, Eurocontrol, och Indra.
Ta reda på mer om BUBBLES projektet.
DACUS projektet
För att drönare ska fungera säkert och pålitligt tillsammans måste efterfrågan och kapacitet jämnas ut. DACUS är ett drönarprojekt som utvecklar sätt att hantera den ökande UAV-trafiken. Namnet står för Demand And Capacity optimisation for U-Space.
Luftrum har olika stora kapaciteter för drönartrafik, som beror på varierande restriktioner och olika krav på avståndet mellan drönare. Kapaciteten beror även på lokala väderförhållanden och social acceptans för drönare.
Eftersom UAV:s utvecklas snabbt och kommer att utvecklas ännu snabbare under de kommande åren är det nödvändigt att hantera drönartrafiken så att den blir säker och effektiv. För mycket drönartrafik kan öka risken för olyckor och störa omgivningen. Därför är det viktigt att balansera efterfrågan på drönartrafik med kapaciteten för trafiken. Detta är viktigt men svårt: Till skillnad från den bemannade luftfarten har UAV sektorn inga etablerade system.
Drönarprojekt som utvecklar efterfråge- och kapacitetsbalansering måste ta många typer av faktorer i beaktande för att förutspå trafikvolymer och sätta in trafikbegränsningar i rätt lägen.
DACUS främsta mål är att utveckla en pålitlig process för efterfråge- och kapacitetsbalansering som tar hänsyn till att drönaroperationer kan behöva förändras. De arbetar också för att den här processen ska integreras i U-space.
DACUS drivs av ett konsortium bestående av en variation UAV experter spridda över hela Europa. Följande intressenter deltar i DACUS: Crida, Enaire, Eurocontrol, Ineco, TU Darmstadt, Isa Software, Sopra Steria, Toulouse Metropole, Boeing research and Technology, Jeppsen, och Aha.
Ta reda på mer om DACUS projektet.
Metropolis 2 projektet
Metropolis 2 projektet är en del av SESAR-JU (Single European Sky ATM Research Joing Undertaking). Syftet med Metropolis 2 är att möjliggöra Urban Air Mobility i trånga urbana miljöer.
U-space ska utvecklas i fyra steg: steg 1 (foundation), steg 2 (initial), steg 3 (advanced) och steg 4 (full). Steget 1 ska lösningar för elektronisk registrering av drönare och elektronisk identifikation av drönare samt så kallad ”geofencing” etableras. I 2 ska lösningar för flygplanering, flygtillstånd, spårning, dynamisk information om luftrummet, och gränssnitt för flygledning vara implementerade. I steg 3 ska U-space kunna hantera komplexa drönaroperationer i områden med mycket trafik. Lösningarna som krävs för detta är bland annat kapacitetshantering, hantering av konflikter mellan drönare, och så kallad detect and avoid teknologi (DAA). I steg 4 ska det finnas kompletta U-space tjänster som är integrerade med den bemannade luftfarten. Ju längre U-space kommer i sin utveckling, desto mer autonoma och uppkopplade kommer drönare bli.
Metropolis 2 är ett drönarprojekt som drar lärdom av projekt som fokuserat på steg 1 och 2, och applicerar lärdomarna på steg 3 och 4. Projektet lägger särskild vikt på att utveckla lösningar för konflikthantering mellan drönarsystem och dynamisk kapacitetshantering i luftrummet.
Syftet med projektet
Metropolis 2 har 5 specifika objektiv: För det första, att möjliggöra hög kapacitet för drönartrafik i stadsmiljöer genom att förbättra ”geovectoring”. För det andra, att utveckla en komplett metod för att hantera drönartrafik i stadsmiljöer. För det tredje, att bestämma fördelarna och nackdelarna med olika system för att hantera drönartrafik. Vidare ska projektet möjliggöra säkert samspel mellan den bemannade och den obemannade luftfarten. Och slutligen, att demonstrera konceptet som Metropolis 2 utvecklar i en verklig validering.
Följande intressenter deltar i Metropolis 2: Delft university of technology, Ecole nationale de l’aviation civile enac, Ntt data Spain S.L.U, Linköpings universitet, The royal netherlands aerospace centre, Unifly, och University of Patras.
Ta reda på mer om Metropolis 2 projektet.
U-space separation in Europe (USEPE) projektet
USEPE står för U-space separation in Europe. Det här är ett annat projekt som arbetar med att ta fram förslag för hur UAV:s kan separeras från varandra så att de inte kolliderar.
USEPE är ett av många drönarprojekt som finansieras av EU:s initiativ SESAR. Projektet utforskar metoder för distansering mellan drönare med ett särskilt fokus på tätbefolkade områden. Metoderna kommer utvecklas i tre steg. Först ska de bestämma var beslut borde fattas: hos drönarna själva, i U-Space system, eller av lokala myndigheter. Därefter ska de definiera och simulera en mängd koncept. Koncepten inkluderar distansering baserat på täthet och så kallad ”geovectoring” (att dela ut hastighetsgränser till drönare). USEPE kommer också utforska hur A.I. kan förbättra dessa system. Till sist ska de utvärdera de föreslagna koncepten efter olika viktiga punkter (Key Performance Areas eller KPAs) som till exempel säkerhet, kapacitet, och effektivitet. Från utvärderingarna kan man dra slutsatser om vilken metod för distansering som är mest lämplig under vissa omständigheter.
Vilka är de förväntade ressultaten?
Drönarprojekt leder till olika utkomster, de idéer om lösningar som drönarprojekt presenterar. Projektet USEPE ska leda till ett koncept för distansering mellan drönare. Målet är att koncepten ska uppfylla kraven för att få vissa stämplar: V1 (som definierad av ”European Operational Concept Validation Methodology) och TRL2 (technology readiness level 2).
Följande intressenter deltar i USEPE: Isdefe, nommon, University of south-eastern norway, Dlr, Leibniz universität Hannover, Polis, Indra.
Ta reda på mer om USEPE projektet.
Drönarprojekt i region Jämtland Härjedalen
Drönarprojekt drivs även på regional nivå: Sedan april 2022 har regionen Jämtland Härjedalen levererat hjärtstartare med en drönare vid larm om hjärtstopp. Drönaren, som är stationerad på Östersunds flygplats, är styrd av fjärrpiloter från drönarföretaget Everdrone. När SOS Alarm får ett larm om ett hjärtstopp lyfter drönaren. Drönaren flyger till olycksplatsen i cirka 70 kilometer i timmen på 65 meters höjd. Fjärrpiloten väljer den snabbaste vägen dit men undviker att flyga över områden som motorvägar, och skolgårdar för att minimera risken för skada om något skulle gå fel. När drönaren har anlänt sjunker den till 30 meters höjd varifrån den hissar ned hjärtstartaren. Efter användning blir hjärtstartaren transporterad tillbaka till drönarens lyftplatts för att laddas och återanvändas. Drönare kan användas på flera sätt inom sjukvården.
Ta reda på mer om drönarprojekt i region Jämtland Hjärmedalen.
Drönarprojektet Colibri
De drönarprojekt som vi har nämnt hittills har skett utomhus. Colibri är ett drönarprojekt som sticker ut eftersom det sker inomhus. Projektet startades för att effektivisera inventering i lagerlokaler med hjälp av drönare. Förhållandena som man behöver anpassa sig efter när man designar UAV:s för inomhusbruk skiljer sig mycket från förhållandena vid utomhusbruk. UAV:s i lagerlokaler måste kunna arbeta väldigt nära människor utan att bli till hinder eller risker. I Colibri testar man UAV:s med flera drönare som samarbetar för att inventera en lagerlokal.
Vilka delmål har projektet?
Colibri har tre delmål: För det första, att implementera ett intelligent och uppkopplat UAS (unmanned earial system) för inventering som fungerar säkert tillsammans med människor. För det andra, att minska tidsåtgången, resursåtgången, och kostnaden för inventering. Samt att systemet ska vara skalbart och fungera autonomt.
Följande intressenter deltar i Colibri: Aerotecnic Metallic, Altran Innovación, Arcelormittal Innovación, Investigación e Inversión, Deuser Tech Group, Embention Sistemas Inteligentes, Kennon Technologies, och LGAI Technological Center.
Ta reda på mer om drönarprojektet COLIBRI.
Drones Against Tsetse projektet
I Nordafrika har man problem med stora populationer av Tsetse flugor som sprider farliga sjukdomar bland människor och djur. För att minska antalet Tsetse flugor kan man släppa ut sterila flugor i de inhemska populationerna så att flugorna får färre avkommor. För att detta ska fungera behöver man släppa ut minst hundra sterila flugor per kvadratkilometer varje vecka, vilket är utmanande. Därför har det spanska drönarföretaget Embention utvecklade ett komplett Unmanned Aerial System för att underlätta. Drönaren flyger helt autonomt och släpper regelbundet ned paket med sterila flugor.
Ta reda på mer om Drones Against Tsetse projektet.
Drönarprojektet Flying Forward 2020
Flying Forward 2020 är ett treårigt drönarprojekt som finansieras av den Europeiska Unionens Horizon 2020 program. Projektet utvecklar digital Urban Air Mobility (UAM) infrastruktur och riktlinjer. Flying Forward 2020 kommer att demonstrera lösningarna i fem städer i Europa: Eindhoven, Milan, Zaragoza, Tarut, och Oulu. Projektets övergripande mål är att påverka livskvaliteten i Europas städer positivt.
Vilka delmål har Flying Forward 2020?
Flying Forward 2020 genomförs i 6 steg:
- Att underlätta integrationen av Urban Air Mobility genom att utveckla ramverk för regler.
- Att möjliggöra interoperabilitet mellan städer med en digital Urban Air Mobility infrastruktur.
- Att utveckla en model för ledning, ramverk för interoperabilitet, och ett Identity of Things schema.
- Att främja användningen av drönartjänster i Europa.
- Att identifiera strategier för att andra ska kunna använda infrastrukturen som projektet utvecklar.
- Att ge allmänheten enkel tillgång till projektets resultat för att främja kunskapsöverföring.
Följande intressenter deltar i Flying Forward 2020: Barinport Development, digie, EuroUsc Italia, High Tech Campus Eindhoven, Inspir8ion, Maastricht University, Nalantis, San Raffaele Hospital, Serendepity, Tartu science park, University of Oulu, Verses och Zaragoza City Council.
Ta reda på mer om drönarprojektet Flying Forward 2020.
Drönarprojektet DROLO
Drolo är ett drönarprojekt som utvecklar delvis eller helt autonoma, intelligenta, och 5G uppkopplade drönare för olika syften. Drönarna är exempelvis användbara för övervakning och logistik. DROLO utför demonstrationer med drönarna i den finska regionen Oulu.
Vilka delmål har Drolo?
Drönarprojektets delmål är att möjliggöra autonoma och säkra UAS:er, produkter och tjänster som kan växa för att stötta framtidens drönarapplikationer samt att etablera ett finskt affärsekosystem för drönare.
Följande intressenter deltar i DROLO: VTT, Aalto University School of Business och Finnish Meterological Institute.
Ta reda på mer om drönarprojektet DROLO.
FAUVE projektet: Finnish UAV Ecosystem
FAUVE är ett finskt drönarprojekt som för samman finska aktörer i drönarbranschen. Projektet erbjuder möjligheter för produktutvecklare att arbeta tillsammans. FAUVE har sex olika testområden utspridda över Finland som medlemmarna kan använda för att utvärdera sina system. Projektets syfte är att demonstrera ny drönarteknologi och kommersiella applikationer.
Ta reda på mer om FAUVE projektet: Finnish UAV Ecosytem.
VED projektet
VED står för ”Vähähiiliset, Energiatehokkaat Dronet” på finska eller ”low-carbon, energy efficient drones” på engelska. Projektet skiljer sig från andra drönarprojekt eftersom det fokuserar på hur drönare kan användas för att inspektera vägförhållanden. Det utvecklar innovativa drönarlösningar och nya miljövänliga arbetssätt för att främja fossilfri teknik och implementeringen av drönare i nya områden. VED är ett av tre separata delprojekt i ett större projekt som sträcker sig över hela Finland. Syftet är att testa drönares påverkan på miljön tillsammans med drönarpiloter. En test-zon för drönare kommer att bli byggd i Lappland som en del i projektet. I test-zonen kan företag och forskare utvärdera sina lösningar. FMI (Finnish Meteorological Institute) driver sattsningen. De vill hitta miljövänliga och energieffektiva lösningar för att övervaka vägförhållanden med drönare.
Ta reda på mer om VED projektet.
Dronemaster Finland
Det här är det finska universitetet i Oulu:s drönarprojekt för att utbilda drönarpiloter. Universitetet utvecklar en kurs för drönarpiloter som blir lanserad i februari/mars 2023. Kursen behandlar bland annat drönares aerodynamik, drönares mekanik, sensorer och nyttolast för drönare och hur man flyger drönare.
Ta reda på mer om Dronemaster Finland.
Drönarprojektet AURORA: Safe Urban Air Mobility For European Citizens
När städer blir större kommer nya trafik- och transportutmaningar. Urban Air Mobility kan förbättra städers trafik genom att flytta trafiken upp i luften och därmed minska trängsel. AURORA är ett EU-finansierat drönarprojekt som kommer utveckla och integrera säkra teknologier för att stödja autonom Urban Air Mobility i städer med ett fokus på applikationer inom sjukvården. För att främja implementationen av UAM involverar AURORA flera slutanvändare och relevanta intressenter i alla projektets steg.
Ta reda på mer om drönarprojektet AURORA: Safe Urban Air Mobility For European Citizens.
Drönarprojektet ASSURED UAM
Fler och fler UAM tjänster kommer att bli tillgängliga inom snar framtid. ASSURED UAM är ett drönarprojekt som främjar goda praxis, standarder, rekommendationer och organisationslösningar för administrativa och lagstiftande myndigheter. Myndigheter, beslutsfattare, samt organisationer kommer att få stöd att reglera UAM och U-space.
ASSURED UAM kommer att analysera 10 användningsområden för UAM inom 5 respektive 10 och 15 år och skriva rekommendationer om regler på 8 språk. Projektet kommer att definiera standarder för produkter och processer samt skapa verktyg för utbildning om UAM, projektutveckling och teknisk assistans. Projektet kommer utföras i Polen, Italien och Portugal.
Följande intressenter deltar i ASSURED UAM: Lukasiewicz Institute of Aviation, CIRA Italian Aerospace Research Centre, CEiiA, ISSNOVA Institute for sustanable society and innovation, DTA Dstretto tecnologico aerospaziale, Metropolis GZM och NLR.
Ta reda på mer om drönarprojektet ASSURED UAM.
AW drones projektet
Bristen på harmoniserade standarder hämmar utvecklingen av drönarrelaterade företag, både i Europa och globalt. Flera studier identifierar pålitliga regelmässiga ramverk och standarder som en av grundstenarna för drönarsektorn. Därför är det nödvändigt att utveckla dessa i EU. Den Europeiska Unionens Horizon 2020 forsknings- och innovationsprojektet finansierade AW drones, ett drönarprojekt som antog den här utmaningen. AW drones guidade Europeiska beslut om drönare.
drönarprojektet hade två delmål: För det första, att skapa en databas med tekniska standarder och goda praxis för drönarbranschen. För det andra, att föreslå och validera tekniska standarder för drönaroperationer tillsammans med relevanta intressenter.
Följande intressenter deltog i AW drones: Deepblue consulting and research, Blyenburgh & co, CERTH/HIT, DELAIR, DJI, DLR, EuroUSC Italia, Flight safety foundation miditerranean, IAI, NLR, ORTELIO, TU Delft samt Unifly.
Ta reda på mer om AW Drones projektet.
Drones 4 Safety projektet
Drones 4 Safety är ett drönarprojekt vars syfte är att utveckla ett system av autonoma och självladdande drönare som kan samarbeta för att inspektera transportinfrastruktur. Drönarprojektet har 5 delmål: Först, att möjliggöra långa drönaroperationer genom att låta drönare ladda från el-ledningar över eller i närheten av transportinfrastrukturen. Sedan, att förbättra AI system som kan känna igen skador, problem och faror på infrastrukturen. För det tredje, att systmet av drönare ska klara av att utföra sitt uppdrag i miljöer med hög elektromagnetisk spänning. Dessutom ska drönarna kunna arbeta i tandem för att utföra inspektionerna. Slutligen, ska projektet leverera ett drönarsystem för autonom navigering.
Följande intressenter deltar i Drones 4 Sfety: University of Southern Denmark, Aarhus university, Fraunhofer, EUcentre for your safety, DELAIR, neat, ARIC automotive + rail innovation center research, Deepblue samt Eurocontrol.
Ta reda på mer om Drones 4 Safety projektet.
Drönarprojektet Labyrinth
LABYRINTH är ett drönarprojekt som bidrar till till säkrare, effektivare och mer hållbara inspektioner av transport på vägen, rälsen, i luften och på vattnet. Projektet skapar nya centrala system som kan kommunicera med alla drönare inom ett geografiskt område för att bestämma deras rutter med startpunkter, destinationer och hinder i åtanke.
Följande intressenter deltar i LABYRINTH: Universidad Carlos III de Madrid, Expace, DLR, DGT, Austrian institute of technology, SAMUR, The National Institute of Aerospace Technologies, Eurocontrol, DIN, The port authority of the eastern ligurian sea, Telefónica, Pons Seguridad Vial och PKF attest innCome.
Ta reda på mer om drönarprojektet Labyrinth.
Drönarprojektet RESIST
RESIST är ett drönarprojekt som ska skydda användarna av Europeisk transportinfrastruktur. Extrema väderförhållanden, klimatförändringar, skador på infrastruktur samt andra trafikhinder gör transportsystem mindre säkra och mindre pålitliga. Riskanalys, åtgärder och strategier måste utvecklas för att minimera både naturliga skador och skador orsakade av människor på transportsystem. Detta är RESIST:s uppdrag.
Följande intressenter deltar i RESIST: Sense group, Egnatia Odos, tecnositaf, Fehrl, European Dynamics, Catec advancedd centre for aerospace technologies, universidad de sevilla, national reseach council of italy, Forth, Universität Frankfurt am Main, Graz University of Technology, Ben-Gurion university of the Negev, Risa, ERRA environmental reliability and risk analysis, Sphynx technology solutions samt L systems.
Ta reda på mer om drönarprojektet RESIST.
Västra Götalands drönarprojekt
Västra Götaland är kanske Sveriges mest innovativa län inom drönarbranschen. De har hittat användningsområden för drönare inom sjukvården, bland annat drönare som levererar hjärtstartare och kontrollerar olycksplatser. Ta reda på mer om Västra Götalands drönarprojekt.
CITYAM
Drönarprojektet CITYAM är en Europeisk insatts för att utveckla, testa, och utvärdera teknologier för urban drönaranvändning. CITYAM pågår från 2023 till 2025.
Mer information
Läs mer om Avesify, Avesifys tjänster och flygsäkerhet. Om du vill boka drönarflygning kan vi hjälpa dig. På sidan Mer info kan du läsa om de nya drönarreglerna. På sidan Om drönare hittar du allt du vill veta om drönare.
Kontakta Avesify
Tveka inte att kontakta oss på info@avesify.se eller +46 732 422 865. Du kan även nå oss på våra sociala kanaler Instagram, Facebook, Snapchat, YouTube, Twitter och TikTok.